Min flickvän älskar mig så mycket

Min flickvän lurade på mig. Det är något om ingen någonin borde ha att äga, och det är det värta du kan företälla dig. Din fru, din flickvän, din partner har förrådt dig på det met förödmjukande och förtroendeväckande ättet.Detta är en av de vårate ögonblicken i ditt liv, och det finn en enorm fråga om tirrar på dig: vad gör jag nu?Du är på ditt met årbara, men i ... Så att hjälpa dig har vi listat några av de bästa och mest romantiska saker att säga till din flickvän vid ett tillfälle. romantiska saker att säga till din flickvän . Just börjat # 1 att ha dig som min flickvän är en ära. Jag kunde inte begära något mer. # 2 Var med mig och jag lovar att vara den bästa pojkvännen. Kärleksförklaring till flickvän. Känslorna svallar över när jag läser om Ravetrancers vän. Jag tänker på alla runtomkring mig som betyder så mycket för mig. Min mor, min far. Kärleksförklaringar. Ge din kärleksförklaring; Kärleksdikter. Hon såg på mig med en outgrundlig blick. Den sa så mycket på en och samma gång. Hon utstrålade lycka, glädje. Hon såg på mig med kärlek. Och, så tycktes det mig i alla fall, med sympati. Hon höll kvar blicken på mig samtidigt som hon hasade fram på soffan så att hon satt på ytterkanten av sittdynan. Bara några decimeter från mig. Har du ibland problem med att hitta rätt ord för att berätta för din flickvän hur mycket du älskar henne? Du är inte ensam. Vissa människor kan visa sin kärlek till sin partner bättre med handlingar, andra med ord och vissa kämpar med båda. Den goda nyheten är att du också kan lära dig att visa din flickvän att du älskar henne. Gud gjorde mig insåg hur välsignade jag är. För Han gav mig en underbar person som min man jag älskar dig så mycket. Jag bryr mig inte hur hårt vara tillsammans är, finns inget värre än att vara ifrån varandra. Jag kommer att sakna dig medan du är borta och väntar på dig att komma tillbaka. Killen i fråga undrar mycket om mig har min flickvän berättat så han verkar ju ändå intressera sig på något plan om vem min flickvän är ihop med men varför han beter sig som han gör när jag är med, det är en fråga jag inte får svar på.

[Seriös] På riktigt, vad kan man göra? Börjar bli bekymrad.

2019.11.10 18:40 Nacke [Seriös] På riktigt, vad kan man göra? Börjar bli bekymrad.

Jag börjar bli väldigt bekymrad. Varje dag läser man om bombdåd och skjutningar och diverse övergrepp. För inte så länge sen var det pappan som med sin dotter vid sin sida blev överfallen av ett ungdomsgäng vid en majbrasa. Här om natten var det en ung kvinna vid en busshållplats som blev brutalt misshandlad och nu ligger hon potentiellt inför döden. Förövaren snodde inte ens något. Det var ren och skär misshandel, inget annat.
Jag har syskon som precis börjat flytta hemifrån och en flickvän jag älskar så otroligt mycket. Jag vill inte att något ska hända dem men otryggheten ökar och jag känner mig så extremt maktlös inför detta. Ingenting får hända dem, och mitt hjärta går ut för alla offer som drabbats.
Inget tyder på att det kommer bli bättre och jag har noll förtroende för våra politiker och regeringen. Allt dom gör är att gnälla om fritidsgårdar och hårdare tag men inget händer. Vi har dessutom inte möjlighet att skydda oss själva i detta landet eftersom vårat system bygger på ett våldskapital som löser den biten, men som uppenbarligen i dagsläget inte räcker till.
Hur hanterar ni detta? Tänk om nästa överfall är på någon ni älskar? Tänk om det som inte får hända faktiskt händer? Hur resonerar ni kring detta? Börjar ni också bli oroliga eller hur gör ni? Vi kommer inte i denna tråd kunna lösa alla problem Sverige står inför. Jag hoppades bara på att kunna ventilera hur jag känner och höra lite vad ni tänker.
Tack för att du läste.
edit: Tänker tillägga att jag personligen inte är minsta orolig för att vara ute om nätterna osv. Jag känner mig personligen ganska trygg. Det jag nojjar lite över är att något ska hända min flickvän eller någon annan jag bryr mig mycket om när jag inte är där. Men tänker att det inte hjälper att nojja över vad man inte kan rå över.
submitted by Nacke to sweden [link] [comments]


2019.02.06 18:46 throwswedishdude Behöver skriva av mig ang jobb

Har vart anställd via ett bemanningsföretag ( förkortas BF framöver) i 19 månader. Haft kontrakt som varat mellan 1-6 månader och uppdaterats när slutdatum närmat sig. Har vart på 2 st arbetsplatser. Fick nu förlängt igen :(
Uppdrag 1 varade i 13 månader, det tuffaste jobbet jag vart med om. Mycket svårt att hitta folk som orkar med. Körde på med mycket övertid eftersom lönen var tvungen att byta pga hälsoskäl. Lämnade stället på god basis och var välkommen tillbaka att jobba extra om det skulle behövas.
Uppdrag 2 som är pågående är hos ett kanon företag. Kan tänka mig jobba där några år tills jag vet vad jag vill göra, trivs jättebra. Har legat bra till i prestationen och chefer samt personal är nöjda. Jobbat 50-60 timmar i veckan sen November. Hoppades på att få en fastanställning eftersom ett flertal av ordinarie personal slutat sen jag började. Vet att dem kommer anställa några av oss på bemanning.
Är mellan 25-30 år och bor fortfarande med föräldrarna. Har sökt lägenheter men ingen vill ha mig som hyresgäst eftersom jag har osäker inkomst. Mina ködagar räcker gott och väl till hos en hyresvärd men måste ha inkomst 6 månader + i framtiden.
Försökte ordna nytt jobb för 1 år sedan men efter 5 intervjuer valde de en annan sökande. Fick mycket skit ifrån BF. Har sökt en del annat men är mest skitjobb.
Uppskattar och älskar mina föräldrar men deras relation är rätt svajig just nu. Negativiteten ifrån de har spridit sig till mig. Vill bara flytta ut och påbörja mitt vuxna liv. Skaffa flickvän, ta MC-kort , slippa pendla så långt varje dag.
Orkar inte jobba övertid mer. Har levt som en eremit i snart 2 år nu och knappt träffat mina vänner. Trött varje dag, orkar bara gamea på helgerna.
Träffar min kontaktperson hos BF imorgon förmodligen, funderar på att säga upp mig och sticka utomlands och jobba lite samt läsa klart CCNA (IT-certifikat).
Ville mest skriva av mig, gillar att skriva. Min blogg har vart död sen 2008.
Vad hade ni gjort i min situation?
submitted by throwswedishdude to sweden [link] [comments]


2018.06.26 13:44 hjalpmigreddit Hjälp, jag är olycklig och känner mig fast i en relation.

Jag träffade min flickvän för två år sedan. Detta är mitt första seriösa förhållande. Min flickvän är supermysig, jättesnäll och jag tycker verkligen om att vara med henne. Men jag har aldrig varit så här olycklig hela mitt liv. Det är egentligen två saker som gör mig olycklig. Det första är att jag behöver väldigt väldigt mycket tid för mig själv när jag kan vara ostörd, annars mår jag inte bra. Min flickvän tycker detta är jobbigt och att jag inte spenderar tillräckligt med tid med henne. Ibland kan hon stå och glo på mig jättelänge och jag försöker säga åt henne att jag behöver vara själv, tycker detta är sjukt jobbigt och har försökt förmedla det.    Den andra saken som gör mig så jävla olycklig är att min hälsa har gått rent åt helvete sedan jag träffade henne. Jag har problem med självkontroll, jag kan inte dricka alkohol, då blir jag alltid så full att jag får minnesförluster. Jag kan inte heller ha onyttig mat såsom bakelser och sötsaker hemma, annars äter jag upp allting, på grund av min dåliga självkontroll. Innan jag träffade min flickvän så var detta inget problem, jag undvek situationer med alkohol och jag behövde bara ha viljekraft att inte köpa sötsaker när jag väl var i matbutiken (några minuter i veckan). Nu är det så att min flickvän älskar att baka och att bjuda hem folk (vi bor tillsammans) för att fika. Oftast blir det bakelser och tårtor över. Detta har gjort att jag ätit upp dessa godsaker och jag har gått upp i vikt. När jag träffade min flickvän så var jag i mitt livs bästa hälsa, normalviktig och god kondition/styrka. Nu är jag kraftigt överviktig och orkeslös. En lågpunkt var kanske ett halvår in i relationen när jag insåg hur tjock jag blivit, då mådde jag riktigt dåligt. Jag har pratat med henne om detta men hon vägrar att sluta baka, det är så viktigt för henne.    Jag vet att många säkert tänker att det är väl bara att avsluta relationen. Det är jättesvårt för mig, jag är ganska konflikträdd och vill inte göra någon ledsen eller besviken. Min flickvän har sagt att hon inte skulle kunna leva utan mig och att hon har haft självmordstankar tidigare i livet. Det känns lite som att jag lever under hotet att hon tar livet av sig om jag gör slut. Sedan tycker jag såklart om henne, hon har många bra sidor och jag tycker om närheten och att umgås med henne. Jag saknar det mesta av mitt gamla liv men inte ensamheten. Däremot så var jag hundra procent lyckligare för två år sedan än jag är nu. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra, men jag kan inte fortsätta såhär. Behövde bara ventilera lite och få ner tankarna på papper. Har ni några tankaidéer? Kan man få hjälp av någon psykolog eller liknande för sådana här problem? Känns som min konflikträdsla sätter mycket käppar i hjulen för mig.
submitted by hjalpmigreddit to sweden [link] [comments]


2018.02.04 21:43 throwaway999914 [Seriös] Vad gör man när ens förhållande börjar gå åt helvete?

Tjabba!
Jag har sedan ca ett år tillbaks varit tillsammans med en alldeles underbar tjej. Vi har vårt upp och nedgångar som alla andra men annars så har vi det skitmysigt. Vi är 21, respektive 19 år och vi är båda varandras första kärlekar.
Under vårt år ihop har vi hunnit bli sambos och rest iväg mycket tillsammans. Detta har utan tvekan varit något av mina bästa år, men nu är det påväg att gå åt helvete.
För ungefär en månad sedan har vi börjat bråka mer än vanligt. Bara om skitsaker egentligen, inget jättestort såhär. Lite svartsjuka har varit involverat, men that's it. För några nätter sedan så blev min flickvän jätteledsen och sa att hon inte längre är säker på sina känslor. Vissa dagar älskar hon mig jättemycket och andra känner hon inget alls. Blev helt förstörd av detta faktumet, då jag inte har sett det komma. Vi är kärleksfulla, intima och har en schysst relation.
Vi bestämde oss därför för att jag skulle flytta hem lite för att se om det tänder någon gnista. Vi är väldigt mycket med varandra, och det blir att vi alltid är uppe i varandras business då vi bor i en etta. Jag hoppas väl på att hon kommer fram till att hon saknar mig, vilket hon bör göra. Men hur fan det ska lösa några problem vet jag faktiskt inte.
Jag mår skit. "Flyttade" hem igår, och nu sitter jag hemma. Någon som har positiva egenskaper från liknande situationer? Vi har ju ingen riktig paus, utan det är mer bara att vi ska ha lite avstånd från varandra.
Hur löser man ens detta? Går det ens? Bäst känns ju bara att göra slut helt och hållet, men det gör så jävla ont. Vi älskar fortfarande varandra och då är det väl värt att kämpa?
Någon med tips eller liknande som kanske gör att det känns lite bättre?...
submitted by throwaway999914 to sweden [link] [comments]


2017.07.20 16:55 TallTiny Aftonbladets artikel om spelarna i ÖFK

Östersund är 90 minuter ifrån att slå ut Galatasaray i Europa League. Därmed kan ”Östersunds Eminem”, han som äter hamburgare eller pizza på matchdag och ”Sveriges största mytoman” fullborda en praktskräll. Här avslöjar Brwa Nouri och Tom Pettersson hemligheterna om spelarna i Östersunds FK.
Aly Keita
Position: Målvakt. Ålder: 30. Kommentar: ”Snubben bor längst bort ifrån arenan, men ringer ändå varje person i laget varenda dag och ber om skjuts. Och allt detta är för att han inte orkar ta sitt egna körkort, folk börjar nog bli rätt trötta på honom ...”
Andreas Andersson
Position: Målvakt. Ålder: 26. Kommentar: ”Han tror att Borås är världens finaste ställe i världen, men det vet ju alla att det inte är. Det är världens regnigaste ställe, inte finaste. Borås är ju en förort till Göteborg.”
Tom Pettersson
Position: Försvarare. Ålder: 27. Kommentar: ”Det är lite som med Andreas. Tror att Trollhättan är centrumet i världen. Kallar Trollhättan för Trollywood efter Hollywood. Det är något med de där västkustpojkarna, jag tror inte att de kan något alls om övriga världen. Är dock jäkligt musikalisk, vi hade någon musiktävling men han kunde alla låtar efter två sekunder, typ, så han vann rätt klart.”
Sebastian Lundbäck
Position: Mittfältare. Ålder: 20 Kommentar: ”En egen produkt från Östersund som är ganska tyst och lugn. Hänger mycket med Curtis Edwards och sin flickvän. Är ett stort Arsenalfan, så han har det ju tufft som ni säkert förstår.”
Darijan Bojanic
Position: Mittfältare. Ålder: 22. Kommentar: ”Han tror att Gislaved är en förort och världens ghetto. Han tror att Gislaved är som Brooklyn och att han själv är ett ghettobarn. Men det är man ju förstås inte om man kommer från Gislaved ... Njuter också av pannkakor.”
Douglas Bergqvist
Position: Försvarare. Ålder: 24. Kommentar: ”Tror stenhårt på Conor McGregor i fajten med Mayweather här snart. Men det är nog för att han själv tror att han är en MMA-fajter. Han är lite stark, det ska han ha, men han överskattar nog sin egen styrka lite väl mycket.”
Jamie Hopcutt
Position: Mittfältare. Ålder: 25. Kommentar: ”Lagets stora vinnarskalle. Blir seriöst sur om han förlorar i sten-sax-påse. Typiskt engelskt. Är en otroligt duktig fotbollsspelare dock som kommit tillbaka efter sin brutna fot.”
Alhaji Gero
Position: Anfallare. Ålder: 23. Kommentar: ”Vid blotta ögat kan man tro att han är stor och farlig. Men det här är en enda stor nallebjörn. Väldigt gullig människa och inte alls så farlig som han ser ut. Man vill bara krama honom och han har väldigt lätt till skratt.”
Hosam Aiesh
Position: Mittfältare. Ålder: 22. Kommentar: ”Lagets store mytoman. Jag skulle nog kunna säga att det är Sveriges störste mytoman. Han hävdar att han var ute och joggade första gången när han var fem månader gammal. Det är ju förstås ingen som tror på honom.”
Johan Bertilsson
Position: Mittfältare. Ålder: 29. Kommentar: ”Lagets blyger. Säger inte så mycket och tar inte så stor plats. Man vill mest bara krama honom för han är så extremt snäll. Kanske för snäll till och med.”
Ken Sema
Position: Mittfältare. Ålder: 23. Kommentar: ”Har precis tagit sitt körkort efter att tidigare ha kuggat teoriprovet fem gånger. Är extremt stolt över sitt nya körkort vilket man kanske inte borde vara om man kuggat teorin fem gånger innan. Är den som hämtar Aly Keita nu, åkte mycket med Ronald Mukiibi innan.”
Ludvig Fritzson
Position: Mittfältare. Ålder: 21. Kommentar: ”Hans tjej bor i Luxemburg där hon pluggar, tror jag. Det är väl ganska speciellt och han åker dit lite då och då. Om han inte är i Luxemburg så är han hemma i Värmland och pratar värmländska. För det är han väldigt bra på.”
Bobo Sollander
Position: Försvarare. Ålder: 32. Kommentar: ”Kallas Mr. Östersund av alla här uppe, men för mig är han Mr. Jobbig. Men heter man Bobo är man fan kung, det är ett kungligt namn.”
Curtis Edwards
Position: Mittfältare. Ålder: 23. Kommentar: ”Hämtades ju från skogen i division 5 eller något. Han är en av dem mest talangfulla spelare jag träffat, trots att han inte bryr sig överhuvudtaget om sin talang. Äter bullar, godis och dricker Fanta hela tiden. På matchdagar äter han pizza eller hamburgare, men är ändå den bäste i var och varannan match. En riktig gottegris.”
Dennis Widgren
Position: Försvarare. Ålder: 23. Kommentar: ”(Ett långt skratt) ... Dennis. Det är min (Brwa Nouri) rumskamrat, men det är svårt att få kontakt med honom. För han sitter både med sin iPhone och iPad samtidigt och letar nyheter. Det är nyhetssajter, Twitterflöden och allt möjligt. Han tror att han missar något viktigt om han inte är inne varannan minut. Heter även Trond i mellannamn.”
Gabriel Somi
Position: Försvarare/mittfältare. Ålder: 25. Kommentar: ”Lagets mest fåfänga. Fixar håret flera gånger om, norpar ögonbrynen och försöker vara allmänt fräsch. Brukar ofta prata om hur mycket han älskar Södertälje – trots att han är från Örebro ...”
Fouad Bachirou
Position: Mittfältare. Ålder: 27. Kommentar: ”Lagets baguette. Älskar allt som har med Frankrike att göra. Hans ögon är väl typ blåa-vita-röda, precis som flaggan för Frankrike är det enda han pratar om. Är, precis som Edwards, en gottegris och älskar sin Nutella.”
Brwa Nouri
Position: Mittfältare. Ålder: 30. Kommentar: ”Han skriker skithögt varje gång han gäspar så då gäller det att inte vara i närheten. Blir även som ett barn på julafton varje det serveras stuvade makaroner och falukorv till lunch.”
Ronald Mukiibi
Position: Försvarare. Ålder: 25. Kommentar: ”Världens segaste människa. Kallas för Mr Chill i laget. En normal dag för Ronald ser ut som så att han tar två och en halv timme på sig att sätta på sig strumporna. Tre timmar för t-shirten, fyra timmar för byxorna och andra halvan av dagen går åt till att äta. Är så otroligt långsam.”
Samuel Mensah
Position: Försvarare. Ålder: 28. Kommentar: ”Lagets instagrammare. Det enda han gör att ta bild i olika vinklar och ljus. Tycker själv att det blir jättebra bilder, men det råder det delade meningar om.”
Sotirios Papagiannopoulos
Position: Försvarare. Ålder: 26. Kommentar: ”Otroligt hungrig människa som äter hur mycket som helst. Tar även massage två gånger per timme och det är inte för att han är skadad alltså. Han har bra fysisk status och tar väl hand om sin kropp.”
Saman Ghoddos
Position: Anfallare. Ålder: 23. Kommentar: ”Om Hosam Aiesh är lagets mytoman så är Saman lagets kryddare. En helt okej historia kan bli överdrivet rolig och sjuk, men nystar man i det är det inte ens hälften som stämmer. Han tycker om att krydda helt enkelt. Tycker även själv att han ser väldigt bra ut, men det råder det också delade meningar om ...”
Tim Björkström
Position: Försvarare. Ålder: 26. Kommentar: ”Lagets Eminem. Han är rappare och det trodde man inte om en kille från Tyresö, men det är ett välkommet inslag i vår lilla blandning i Östersund.”
submitted by TallTiny to Allsvenskan [link] [comments]


2016.09.26 15:25 konaya Hur halva Gröna Lund fick för sig att jag vilseleder svensk ungdom med politisk extremism.

Rent spontant känns det som om detta inlägg skulle platsa i vad jag trodde att /pinsamt skulle vara, men den verkar vara nedlusad med videoklipp och åtminstone på sistone helt tom på personliga historier, så jag försöker här i stället. Eventuellt översätter jag och korspostar till /TIFU, men själva svenskheten är svåröversatt.
Den gångna helgen var den sista öppna helgen för i år, och därför kändes det dumt att inte gå på Gröna Lund med familjen, som består av mig och min flickvän med sjuårig son.
De flesta saker åker vi tillsammans, men det finns en attraktion som flickvännen avskyr: Twister. Jag kan förstå henne; byggd delvis i trä bjuder Twister på en väldigt skakig och slamrig åktur. Grovhuggenheten ingiver en viss charm, och den är kul att åka, men inte fan är det behagligt. Sonen älskar den dock, och jag tolererar den; sålunda är det med oss två ensamma i kön till Twister som detta utspelar sig.
När vi är väldigt små utgörs vår personlighet i huvudsak av intryck som mer eller mindre slumpartat har fastnat i oss, och som vi försöker göra vett av och imitera efter bästa förmåga. Med tiden blir vi allt bättre på det där, och vi sammanlänkar allt längre sambandskedjor. Således kom det sig att sonen efter en stunds för honom ovanlig tystnad kommer till slutet av kedjan och ställer Frågan För Dagen:
—Donald Trump är farlig, va?
»Attans, hur gör jag nu?» tänkte jag. Vetenskap klarar jag av, men hur förklarar man Förenta Staterna för en sjuåring? Jag är själv inte så överdrivet förtjust i ämnet, men jag vill inte låta detta färga av sig på honom. Politik är personligt. Medan jag rådbråkade min hjärna efter ett bra svar kommer följdfrågan:
—Det skulle vara farligt om han blev statsminister, va?
»Aha, ett faktafel» tänker jag med en viss lättnad. En ände att börja i. Nu gäller det att försöka att vara objektiv.
—Han skulle bli president i så fall, inte statsminister, korrigerade jag vänligt.
Efter en halv sekunds tvekan – »är det tillräckligt objektivt? Ja, ingen kan med grund hävda att Trump är bra på diplomati, så utrikesrelationerna lär ju fara åt helvete om inte annat» – tillade jag:
—Många människor kommer att få det sämre om han blir president.
Stora ögon till svar, men någonstans där inne kunde skönjas en triumfgnista, som om han fick någonting han själv hade klurat ut bekräftat.
—Kommer folk att dö?
—Förmodligen. Det är svårt att veta exakt vad som skulle hända, men många personer tror att de saker han vill göra skulle vara mycket farliga.
Att formulera sig inför en sjuåring är knepigt. Det får inte vara för enkelt, för då är det nedlåtande och dessutom inte speciellt stimulerande, men det får heller inte vara så svårt att de inte kan ta till sig informationen. Idealiskt är det om man kan konstruera ett svar som nästan är för svårt, för då får man en stund att återhämta sig innan de har smält svaret och kommit på en minst lika svår följdfråga. Tyvärr lever vi inte i en idealisk värld …
—Kommer vi att dö? kom frågan direkt.
—Vi? ekar jag, förvirrad.
—Ja, när bomberna faller. Dör vi då?
»Vad har han fått för sig nu då? Är detta resultatet när man häller Bolibompa, Stjärnornas krig och Rapport i en sjuårings hjärna och låter jäsa?» Jag skulle just dra till med något lättsamt för att styra konversationen mot lugnare vatten när jag kastade en blick på honom. Han stod där, armarna utefter sidorna, nävarna halvt knutna, ryggen något böjd, axlarna stela, blicken stadig men jagad. En sjuårings panna läggs inte så enkelt i veck, men muskelanspänningen fanns där. Han var orolig, på riktigt. Det här kunde jag inte skämta bort.
—Du, sade jag, och fattade honom om skuldrorna för att få bättre kontakt med honom. Du. Inga bomber kommer att falla här. Folk kanske får det sämre, men du och jag kommer inte att påverkas, och inte mamma heller. Det finns ingenting för Donald Trump att hämta här, eller att bomba. Vi är säkra.
—Men om? Han slappnade av lite, men endast lite. Vad gör vi om det faller bomber?
—Då finns det skyddsrum, utbrast jag på ren reflex. Där är vi säkra.
—Men tänk om det är fullt?
Okej, det var kanske inte hit jag ville komma, men fungerar det för honom så …
—Det blir inte fullt. Det finns ett skyddsrum jättenära, utefter gatan. Jag visar dig sedan. Du tar mamma och springer dit, så får ni plats. Det är säkert.
Därifrån gled konversationen in på proviantering och andra sidofrågor, och han kändes lite lugnare. Vid det här laget var det snart vår tur att åka. Just när vagnen rullade in för av- och pålastning fick han syn på mamma, som stod på andra sidan stationen vid utgången och vinkade. Med en sjuårings entusiasm och blåögdhet inför de finare detaljerna om svensk-amerikansk politik skiner han upp och ropar, inför hela folkhemmet så att det ekar i välfärden:
—MAMMA! konaya SÄGER ATT DU HAR FEL! DONALD TRUMP ÄR INTE FARLIG!
EDIT, en jävla månad senare: Gav jag inspiration åt denna artikel, tro?
submitted by konaya to swedishproblems [link] [comments]


2016.07.06 03:27 general_vit Seroxat SSRI Seriös tråd

Hej Jag har under 4 år tagit antidepressiva efter att jag lidit svårt av tvångstankar och djup depression. Jag tog då råd att åka till psykiatrin av min dåvarande flickvän. Fick bra hjälp men minnen från den tiden jagar mig fortfarande och nu när jag skaffat familj , som är fullt med tjafs och bråk , så har jag ej vågat sluta med läkemedlet. Men jag mår allmän bra och har inga tvångstankar.
Sen jag vörjade med medicininen har jag blivit mycket lat. Är allmänt trött och svag. I början av medicintagande kände jag ingen stress och oro och även rädsla. Nu tränar jag ingenting. Innan kunde jag träna på gymmet och cykla långt samma dag.
Nu har jag ingen motivation i livet. Nästan inget som får mig gå upp ur sängen. Jag jobbar och får bra betalt. Är"välutbildad" och har det bra på jobbet.
Har ej haft sex med min fru sedan vi gifte oss. Finns ingen attraktion men jag älskar henne och kan aldrig tänka mig vara utan henne men att det inte finns någon passion och sex känns tydligt.
Jag kan ej sluta med tabletterna av rädslan att hamna där jag var. Och jag pratat med läkaren men hon kunde verkligen inte övertyga mig att ta något steg. Att tala med läkaren var som att tala med en spegel. Hon hade inga råd alls att ge mig.
Ni som har erfarenhet med liknande, vad gjorde ni?
Jag är mellan 20-30 år gammal
submitted by general_vit to sweden [link] [comments]


2015.06.29 18:11 assadhiet Hund eller Katt?

Det närmar sig min flickväns födelsedag och visstfan ska hon få ett djur. Hon har sagt att hon älskar både hundar och katter, och för mig så har jag inte så jävla mycket erfarenhet när det kommer till djur, så jag behöver lite råd här. Jag vill ha ett äckligt sött djur nu, för att jag vill ta massor med bilder på djuret och lägga ut det på Insta/fejjan/snap och få likes!
Så. Ska jag köpa en hund eller en katt? Varför? Vilken ras rekommenderar ni? Tänk inte på priset. Jag har pengar ;))))))))) (jk jag har kanske råd med en renrasig hund. vet inte än....)
submitted by assadhiet to sweden [link] [comments]


2015.01.20 03:22 bortkastarkonto1122 Jag tömmer mina tankar kring mitt liv här, vill gärna bara ha någon att prata med

Hej, Vet inte riktigt hur jag ska uttrycka mig eller formattera detta, så kommer mest bara svamla mig fram kring det jag känner att jag behöver nämna antar jag.
Jag tog studenten still sommaren 2014. En gång under en lunchrast mitt sista år på gymnasiet frågade en av mina vänner mig när jag senast kände mig glad på riktigt. Jag tänkte efter lite och svarade sedan att det var nog antagligen fem år sedan eller så. Någon gång i åttan började jag helt enkelt må dåligt. Jag grät mig till sömns flera gånger i veckan, höll mig helst för mig själv trots att jag då fortfarande hade många vänner, lyssnade på min musik och så. Allt oftare kände jag mig tvingad till att låtsas vara glad för att slippa få uppmärksamhet.
Tillbaka till gymnasietiden. När jag började trean fick vi en ny lärare i engelska, som ville veta lite om oss. Hon bad oss en och en berätta högt det bästa som hänt oss det senaste året. Det enda jag kunde klämma fram var "alkohol". Jag hade ju fyllt arton och druckit mig full för första gången. Det var lite av en befrielse, som ni mycket väl kanske vet. Sinnet lättade, jag brydde mig inte mycket om någonting, skrattade genuint och lättsamt för första gången på vem vet hur länge. Jag har sedan dess även testat på hasch i hopp om att detta ska ta mig bort från verkligheten och ge mig ro i sinnet. Dock kände jag inte av något rus de två gångerna jag testade.
Tidigare inatt tittade jag på filmen Requiem for a Dream, och en tanke slog mig. Jag satt under filmen och tänkte på hur jag skulle kunna återskapa det i mitt liv. Allt blir en nedåtspiral av droger tills jag helt enkelt dör. Det är inget som låter olockande för mig. Ta droger bara för att få känna nånting.
Till en början var jag som sagt nedstämd och ledsen, hade även självmordstankar ständigt. Det har jag fortfarande, men det börjar mer och mer övergå i likgiltighet. Jag bryr mig inte om nånting. Jag säger till min underbara flickvän att jag älskar henne, men känner ingenting. Det känns som att det enda som hindrar mig från att göra nånting idiotiskt är att hon under en lång tid genomgått mycket tufft, och att jag genom självmord skulle förminska hennes lidande och vad hon går igenom.
Numera sitter jag bara framför datorn och försöker fördirva tiden med datorspel och internet. Jag bryr mig knappt ens om att duscha eller sköta annat. Jag ser lixom inte poängen. Något socialt liv ha jag knappt längre heller. Umgås regelbundet med flickvännen, men det är också allt.
Jag är medveten om att detta är något av (eller fullt ut) en uppmärksamhetspost, men det känns bra att få venta lite i alla fall.
EDIT 2 dagar senare: Än så länge har jag inte gjort någonting. Har varit med flickvännen så inte riktigt haft tid att ringa eller kontakta någon slags vårdmänniska. Känns dock lite bättre nu när jag fått det ur mig och fårr lite uppmärksamhet och goda råd och kommentarer. De räcker lång väg för mig att må lite bättre.
Om några veckor kommer jag träffa en av de få vänner jag har som befinner sig på annan plats och har gjort det en tid nu. Jag funderar på att berätta för denne, om jag nu tycker det är värt att hen ska få dela på bördan.
submitted by bortkastarkonto1122 to sweden [link] [comments]


2014.11.23 13:51 jealousbia Jag är en sån jävla svartsjuk person. Mår sjukt dåligt just nu. :(

Hejhej Sweddit. Det här kommer bli en sådan tråd där ni får vara hårda med mig och ge mig råd, jag behöver det verkligen.
Jag är en tjej på 19 år som är i ett monogamt förhållande med en kille som är 20 år gammal, vi har varit ihop i hela 5 månader nu, och känt varandra i 2 år. Så man skulle ju kunna tänka sig att förhållandet är stabilt och fint, men så ligger det inte till.
Jag är nämligen svartsjuk. Jag blir svartsjuk över allt, och jag har egentligen INGEN anledning till det. Jag menar, min pojkvän möter knappt tjejer, han har en mansdominerad klass, han har inte nära tjejkompisar och ja, det finns knappt något HOT egentligen. men om jag bara hör om någon tjej från hans gamla klass eller hur han tycker om sin nya kompis från klassen (vilket är EN KILLE) så blir jag svartsjuk.
Jag misstänker att det ligger i min osäkerhet kring mig själv. Jag börjar faktiskt förstå det där att "man ska älska sig själv innan man ska älska någon annan", för att det gör jag inte. Jag avskyr mig själv. Jag är annorlunda från de flesta tjejer: Jag är inte särskilt feminin, jag är väldigt "dominant", jag har lätt för konflikter och konfrontering, och jag är för mycket av en perfektionist när det kommer till mina studier. Jag är även klängig och kräver uppmärksamhet.
Min pojkvän däremot? Han har sitt shit together liksom, han är självsäker i sig själv (Han är väldigt smart och har en ljus framtid), han uttrycker inte sina känslor så bra dock, och han är alltid supersjälvsäker när det kommer till mig. Det är förståeligt, med tanke på hur mycket jag visar att jag älskar honom, och hur mycket jag tvekar på att han faktiskt älskar mig.
Jag och min pojkvän hade ett bråk om det igår. Jag sov inget i natt, och jag har ett fysikprov imorgon som jag antagligen kommer misslyckas med, precis som allt annat. Jag sade att jag ville att han skulle lämna sina kompisar vid datorn (de spelar ganska ofta) och rikta sin uppmärksamhet mot mig. Att jag ville känna uppskattning från honom; att han skulle vara stolt över att ha mig som flickvän, precis som jag är stolt över att jag lyckades fånga in honom, men han blev uppenbarligen trött på hur klängig jag är. :)
Så nu är det surt mellan oss och jag mår dåligt. Kul. Om ni faktiskt orkade läsa igenom allt det där, så får ni gärna hoppa in och vara hård mot mig. Jag behöver det. Jag gör nog alldeles för mycket fel för att jag kommunicerar i princip allt jag känner, och jag känner mycket fel.
Kram på er killar (och tjejer). <3
submitted by jealousbia to sweden [link] [comments]


MIN NYA FLICKVÄN... *INGEN CLICKBAIT!!* 5 kamp vs flickvän (Halloween edition) KAN MIN FLICKVÄN PACKA EN TEAM OF THE YEAR ÅT MIG? (HON ÖPPNAR ETT 100K PACK)  Fifa 18 på svenska! Jag älskar dig så mycket :/ Albin Lee Meldau - Spela min favoritvals - Så mycket ... Älskar dej mest min underbara flickvän Till min Flickvän! VLOGG  Stockholm med min FLICKVÄN Couple QNA (SÅ MYCKET SNUSKIGA FRÅGOR!!!!)

Söta saker att säga till din flickvän - psycatgames.com

  1. MIN NYA FLICKVÄN... *INGEN CLICKBAIT!!*
  2. 5 kamp vs flickvän (Halloween edition)
  3. KAN MIN FLICKVÄN PACKA EN TEAM OF THE YEAR ÅT MIG? (HON ÖPPNAR ETT 100K PACK) Fifa 18 på svenska!
  4. Jag älskar dig så mycket :/
  5. Albin Lee Meldau - Spela min favoritvals - Så mycket ...
  6. Älskar dej mest min underbara flickvän
  7. Till min Flickvän!
  8. VLOGG Stockholm med min FLICKVÄN
  9. Couple QNA (SÅ MYCKET SNUSKIGA FRÅGOR!!!!)

Albin Lee Meldau sjunger sin version av Louise Hoffstens låt 'My Favorite Lie' under Så mycket bättre 2018.Se alla klipp och framträdanden på TV4 Play: https... Med en avslappnad approach tar jag mig ann matlagningen så att den blir enkel att förstå och rolig att genomföra oavsett erfarenhet och ålder :) På denna kanal är maten plantbaserad. Orkar inte det här. Song Everytime We Touch (Yanou's Candlelight Mix) Artist Cascada bara för att jag älskar min babe so mycke!!!! finaste jag har! Älskar dej din Jimmy. I denna vloggen så åker jag och min flickvän upp till Stockholm några dagar, jag vloggar inte speciellt mycket med tänkte att det var bättre än inget :) Hoppas ni gillar videon :) Kontakt ... till min flickvän som betyder så otroligt mycket för mig! Om ni vill supporta mig helt gratis så får ni jättegärna använda min 'support-a-creator kod: keejz' vilket uppskattas sjukt mycket! Det hjälper mig att fortsätta med youtube och streaming ... Tack så mycket för att du kollar på videon, du anar inte hur mycket det betyder för mig! Glöm inte att kommentera om du undrar eller vill säga något! Lämna också en like eller subscriba ... Couple QNA (SÅ MCYKET SNUSKIGA FRÅGOR!!!!) ♥ SUBSCRIBE http://bit.ly/falkensub ★ SENASTE VIDEON https://www.youtube.com/watch?v=dCmrxLH5JWk SÄTT IGÅNG PO...